Farväl till Bunaken och in i fas 2: Flores och Komodo

De sista dagarna på Bunaken tillbringades inte oväntat mestadels i vattnet. Efter att K och J fått sina dykcertifikat, blev det ett dubbeldyk till för J. K fick känningar i magen och valde att stå över. Under det sista dyket fångades en stor "nudibranch" på bild. Denna var runt sju-åtta centimeter och är bara ett av tusentals exempel på hur naturens kreativitet kan hittas långt ned under ytan. En nudibranch är typ som en färgglad snigel, inte sällan med något mönster på sig.

De två sista kvällarna promenerade vi ned till Bunaken village. Denna by är ett myller av smala gator, som kantas av barn som bara ber om att bli fotograferade. De flesta ler och h

Osar och verkar uppriktigt tycka det är kul att se oss.

 

Efter en vecka har vi hunnit prata med både gäster och personal, så det kändes en gnutta vemodigt att lämna Bunaken, men vi har så spännande saker framför oss att det vi kommer över det fort. Tightast har vi varit med vår dykinstruktör, en hjälpreda som funkat både som dukguide och kapten för båten vi åkt med och killen i baren (hrmm...) Dagen som K inte följde med och dök eller snorklade, tog barkillen (Steven) med K ned till byn på sin moppe. Där blev det kokosnötplockning och en juiceblandning, som inte helt var i K's smak.

Igår blev det båten från Bunaken till Manado. Helt ok hotell med pool på taket. Solnedgången härifrån var dock mycket med än bara ok.

Imorse väntade morgonflyget från Manado till Labuan Bajo på ön Flores. Uppstigning 04:45. Resan gick alldeles galant och när vi kom fram väntade hotellet Golo Hilltop, vars främsta grej är utsikten över det vackra landskapet. Vi kastade oss i poolen och vandrade sedan nedför berget till fiskebyn där nere. Hungern lockade oss in på en pizzeria, som hade schyssta pizzor. Sedan svettades vi uppför berget för att hinna hem till solnedgången. Det bör påpekas att bilden är tagen från vår uteplats... 

Paradise bar blir nästa delmål på resan. Vi måste bara sova några timmar för att orka upp vid 02:45, så vi hinner dit till avspark. Inte kan man missa en VM-final bara för att man gick 04:45 imorse. Notera gärna att det är de båda barnen som varit mest drivande kring detta. 

Imorgon lättar vi ut till den mycket lilla ön Kanawa, varifrån vi också ska ta oss till Komodo och dess varaner. På denna ö finns ingen åtkomst till Internet, så vi återkommer med en massa äventyr och läckra bilder om sisådär en vecka.