Vi klättrade 500 m rätt upp

Eller men korrekt är att berget är ca 950 m högt och vi startade på ca 450 m, så höjden vi klättrade var 500 m. Berget heter Slættaratindur och är rätt populär hike här. Vi är ju i lite olika form, så utan att avslöja för mycket kan vi säga att vi kom upp lite olika tider. Men upp kom alla och herregud vilka vyer.

Några skrubbsår var det enda negativa som inträffade, men nöjda rullade vi vidare mot Gjogv. Byn är mest känd för sin naturhamn, som är en rejäl spricka rakt in i berget. Trots nationaldagsfirande var ett litet kafé öppet och det hade fin utsikt över hamnen.

Vi tillbringade två nätter i den lilla, lilla byn Tjörnuvik i en stor villa. Ni ser det ljusbruna huset längst ned till höger i bilden. Kanske syns inte jacuzzin på verandan, men den satt riktigt bra efter klättringen på dagen.

Det helt osannolika vädret höll i sig i fyra dagar i rad, med rekordvärme och sol från klarblå himmel. När vi bilade vidare mot Klaksvik fullkomligen vällde molnen dock in.

Vi gjorde trots detta ett försök att ta oss upp på berget Klakkur, precis intill Klaksvik. Inledningsvis låg molnen som ett lock ovanför oss, men under hiken upp slog dimman till. Som tur var är detta en kort tripp, så det är något vi funderar på att testa igen i slutet på resan.

Vi åkte då till byn där vi nu bor, 15 minuter från Klaksvik. Någon timme efter bilden ovan gick vi i shorts på stranden. Så nu har vi verkligen fått se hur snabbt vädret kan skifta här.

Idag tog vi bilfärja till ön Kalsoy. Färjan tar 17 bilar och nu såg vi för första gången den ”turistanstormning” som är på gång på Färöarna. Vi var på plats 1:10 innan färjan skulle gå, men fick inte plats. Som tur var slängdes en extratur in, så vi blev bara en timme sena ut till ön.

Så klart stod en hike på agendan och inledningsvis såg allt fint ut, men ni kan ana vad som är på väg genom att kika till höger i bilden nedan. Snart drog en molnfront in och den fyr som var slutmålet fick bara några av oss se och då bara på riktigt nära håll. En del läckra moln- och ljuseffekter fick vi dock.

Härifrån åkte vi genom en 1,5 km lång gruvliknande tunnel och så sken solen igen. Galet!

Vi kommer sannolikt vara i bättre form än efter någon semester efter alla hiker och vi har minst en kvar. Vi skriver en rad då igen.

Färöarna är bortom allt

Vi har nu tillbringat tre fantastiska och händelsespäckade dagar på Färöarna. Vi var förberedda på 13 grader och ett väldigt varierande väder. Istället har vi upplevt bara sol och de varmaste dagarna i öarnas historia (23 grader). Första hiken tog oss till Leitisvatn som redan många av er har sett bilder ifrån i ett socialt flöde, men vi slänger in några till här. Har ni inte uppfattat det, så är Leitisvatn en sjö som ligger ovanför havet och från en klippa kan man få en vy över båda samtidigt.

Med allt fotande och lunch på klippan tog det drygt halva dagen. Innan vi bilade hemåt tog vi också en titt på vattenfallet Mulafoss, som ligger framför byn Gasadalur. Sen några år går en tunnel genom berget till byn. Innan den blev klar var man tvungen att gå över ett rejält berg från grannbyn. En sväng som tar upp emot tre timmar. Eftersom vädret höll i sig, så fick det blev en solnedgångstur på kvällen.

Vår andra dag tog oss via båt ut till ön Mykines. På ön finns massor med häckande fåglar och bl.a. en stor puffinkoloni. Puffinbilderna står Kristoffer och Moa för.

På vägen ut passerade vi den mäktiga klippformationen Drangarnir och den spetsformade ön Tindaholmur, som är värda en båtresa bara de.

Imorse vaknade vi till klarblå himmel och rullade iväg mot Tjörnuvik via ett långt stopp i Saksun. Här finns dels en vackert belägen kyrka, dels ett likaledes beläget hus. Husägaren har bevisligen ledsnat på respektlösa turister och har satt upp taggtråd och skyltar som tydligt talar om vad han tycker om saken. Enligt ryktet skjuter han ner inkräktande drönare. Vårt huvudmål var dock en hike längs lågvattnet ut till havet och upp på en lunchplats med utsikt. Ni ser oss nere till höger i tredje bilden nedan.

På kvällen åkte vi ner till Torshavn för att följa firandet av Färöarnas nationaldag, som egentligen är imorgon. Eftersom alla butiker stängt tidigt, tog vi oss an utmaningen att få ihop frukost och en middag på en öppen mack. Delikat lär det bli....

30 grader i Snowdonia

Sällan har namnet på ett ställe passat så dåligt. Snowdonia, Wales, är en nationalpark i nordöstra Wales. Via slingriga vägar kom vi hit och tog en tänkt snabblunch på ett känt tehus i grannbyn. Låååångsam service gav oss dock en långlunch istället. Tehuset var dock värt ett besök bara för läget och utseendet.

Direkt efter incheckning stack vi iväg för att vandra runt i området runt Llyn Ogwen. Den som vill ha en snabbkurs i hur dubbla l uttalas kan få det vid hemkomst :-) Temperaturen steg under eftermiddagen upp mot 30 grader, vilket vi inte anat att Snowdonia skulle ge oss. På vandringen fick vi läckra vyer över sjön och fick chans att hälsa på mer eller mindre vilda miniponnyer (Fallabella).

Vårt boende låg riktigt lantligt omgivet av hagar med kor och får. Vägen hit var mestadels enkelfilig och självklart fick vårt ena ekipage möte med lång backning som resultat. En lång dag slutade med hämtpizza från byn Betwsy-y-Coed (Bettås y kåjd typ) och en lång kortpromenad som slutade i solnedgång på hög höjd.

Vår heldag här påbörjades i Porthmadog, som är ett resortområde byggt som en blandning mellan Italien och Disney. Det kostar inträde att komma in och man kan alltså välja att bo här. Skumt men ändå rätt fint ställe.

För lunch tog vi oss till den riktiga och så mycket vackrare byn Beddgelert. En liten flod rinner genom byn och den vackra bron är byns självklara centerpunkt. Stenhusen går inte av för hackor de heller.

Dagens sista äventyr var Europas längsta och världens snabbaste zipline. I ett gammalt stenbrott har man byggt upp det som är en mer än 1,5 km lång zipline. Man lägger sig på mage på en brits, fästs fast ordentligt och sedan sänks britsen ner. Nu hänger man fritt tills dess att alla är redo och därefter accelererar man upp till över 120 km/h och flyger över den lilla sjö som finns i stenbrottet. Ser ni de tre små, små figurerna som svävar över sjön uppe i molnen? Jäklar vilken adrenalinkick och samtidigt skönt avslappnande färd. Ni måste testa!

Jo, på vägen till zipline fick vi en duglig vy från vägen. Wales är vackert det också.

Nu sitter vi i Köpenhamn och väntar på flyget till vår sista anhalt, Färöarna. Just nu Europas näst kallaste plats. Varför inte, liksom?

Några dagar i Harry Potters värld

Cotswolds är ett stort område som kryllar av små byar, som alla har något eget att erbjuda. Smaka bara på namn som Castle Combe, Burton on Water, Lower Slaughter... Den sista är inte alls så läskig som namnet antyder. Vi började vår utforskning av byarna i Burton on Water, som inte helt överraskande genomströmmas av en grund kanal. Lekande fisk kan man ändå se i den. Husen är väldigt ofta byggda i gul kalksten som kommer i från trakten och med blomsterarrangemang i mängder blir det otroligt vackert.

Anledningen att ta sig till Lower Slaughter är det kvarnhjul som fortfarande roterar eller möjligen öl- och ginfestivalen på cricketklubben, men dit kom vi aldrig.

Det blev ett sista stopp den första dagen i Bibury, som framför allt lockar med en länga riktigt gamla hus. Fortfarande bor folk här, men frågan är hur kul det är med turister springande utanför huset varje dag. Här fick vi riktiga Harry Potter eller möjligen Sagan om ringen-vibbar.

Vi tillbringade lite mer tid i vårt boende dessa dagar. Det blev middagar hemma, film- eller spelkväll beroende på vad man var sugen på. Vi bodde i en ombyggd lada, som nästan kändes som ett eget ”mansion” efter de mindre rum vi bott i nyligen. Japp, hela långa byggnaden nedan var vår.

Dag 2 inleddes i det som blev höjdpunkten i Cotswolds, Castle Combe. En del film och serier har spelats in här, vilket man kan förstå. Det var lite filmiskt att bara vandra runt i byn.

På vägen mot Wales mellanlandade vi idag i den medeltida staden Shrewsbury. Det blev picknick i den vackra parken The Quarry, promenad genom stan och snart samlas några fotbollsälskare för Hammarbymatch i ett av rummen.

Imorgon tar vi oss ut på landet igen och då blir det Wales.