måndag 15 juli 2019

Skotska nordkusten - Grått, men majestätiskt

Efter Skye rullade vi vidare mot Ullapool. Här var det också planerat för hike med vackra vyer, men dimman låg tät när vi kom fram efter en regnig resa över höglandet. På vägen hade vi stannat i Plockton som är känt för vackra, medelhavsinspirerade planteringar. Framåt kvällen fick vi i alla fall lite kvällssol på oss.






Ett blygsamt regn och en mer imponerande dimma fick oss att i sista sekunden ändra våra vandringsplaner. Vi tog oss till ”The Bone Caves”, som en gång ska ha inrymt stenåldersmänniskor. Vacker, långsam stigning tog oss upp till grottorna.






När det sedan klarnade framåt kvällen, var det en mindre styrka som besteg delar av Stac Polly. Äntligen fick vi de där vyerna vi varit ute efter.




Dagen därefter åkte vi mot Storbritanniens nordligaste punkt. Några av oss ramlade till lunch in i den lilla byn Tongue. Vi verkade säkert vilsna då en bil stannar till och bjuder in oss till ”village hall” för ”soups and sweets”. Det visade sig vara en av tre tillställningar i år av det här slaget, då kyrkan bjuder in ortsborna till dessa godsaker. Mycket gott och en genuin upplevelse. Väl på plats hos Prince Charles får, blev det en promenad över den dimmiga heden ner till havet. Vi fick en försmak av det fantastiska kustlandskapet.




Idag har vi rullat vidare till Inverness, via destilliriet Glenmorangie. Men höjdpunkten var nog Dincansby Head med sina otroliga stenpelare och sitt fågelliv






Inverness är en mysig liten stad där det formligen kryllar av broar och kykor. Vi lämnar er för nu med en vy som sammanfattar det väl.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar