Utan rum i Passikudah

Efter sex timmar i bil landade vi till slut i Passikudah på Sri Lankas östkust. Denna del av landet var under inbördeskriget isolerad och när återuppbyggnaden började slog tsunamin till här. Det är därför först de senaste åren som turister börjat hitta tillbaks och nu poppar det upp hotell efter hotell. 

Från början hade vi bokat ett mindre hotell, men strax innan vi for fick vi meddelandet att pga av dubbelbokning kunde de inte ta emot oss. Vi hittade då ett sprillans nytt hotell, Sunrise by Jetwing, som öppnats i april. När vi anländer uppdagas det rätt snart att de inte har rum till oss, trots att betalat via Hotels.com. Och fullbokat är det...

De skickar oss då över natten till ett sannolikt fem-stjärnigt hotell, så det går ingen direkt nöd på oss. Vi ska också få den första middagen gratis på det ursprungliga hotellet.

På morgonen hämtas vi tillbaks (något försenade) till vårt egentliga hotell, där vi får vänta en halvtimme på våra rum. Som ursäkt får vi dagens lunch gratis och här någonstans börjar vi förstå nackdelen med att boka ett hotell som är nystartat. Dock har det fungerat fint efter detta. Hotellet har en svensk General Manager som vi snackat med lite. Han for från Sverige 1986 och har kajkat runt i världen i hotellbranschen och finns efter 17 år i London nu på Sri Lanka sedan ett par år.

En av hotellets mer annorlunda fördelar är att det har Sri Lankas näst längst pool. 

Stranden är lång, men bjuder inte in till någon snorkling. Vi åkte ut med båt på en snorklingstripp, men sikten var bara aningens bättre än i en skål gröt. Korallen mår heller inte särskilt bra pga av trampande turistfötter.

Ni vet den där svalkande känslan av att kliva ned i havet och bara kort därefter känna att man skulle kunna ligga i hur länge som helst? Den svalkan finns inte här! Vi mätte upp 32 grader i havet, så ofta är poolen något svalare. Varje eftermiddag har det tornat upp sig blåsvarta moln och vi har sett blixtar och hört åskan. Oftast har det dock bara droppat lite grann över oss, men kontrasten mellan himlen, solljuset och vattnet är spektakulär. Se bara Moas bilder nedan.

Imorgon rullar vi norrut till Trincomalee eller egentligen till Nilaveli för fortsatt strandliv och förhoppningsvis snorkling och kanske dykning.