Bland elefanterna i Odawalawa

Så lämnade vi Mirissa och tog en biltur längs södra kusten och sedan norrut mot Odawalawa. I staden närmast, Matara, tog vi en titt på ett tempel med ett rätt unikt läge och besökte sedan ännu ett innan vi landade.

På Sri Lanka finns ett antal nationalparker i vilka man kan åka på safari. Den mest kända är Yala, som är den leopardtätaste parken i världen. Den är enligt recensioner vi läst kanske också den mest turist- och därmed biltäta parken. Därför valde vi bort Yala till fördel för Odawalawa, som är mest känd för sitt stora elefantbestånd.

I Odawalawe bor vi mycket enkelt på ett familjedrivet guest house, Silent Bungalow. Ingen A/C som vi normalt är bortskämda med, gjorde att vi var sugna på sval dusch innan vi gick och la oss. 

Ni vet den där känslan som uppstår när man vill ta en sval dusch och kopplingen mellan slang och vägg går sönder när man vrider på den, varvid vattnet börjar spruta hejdlöst i badrummet och man behöver springa till gästhusets ägare, Sudath, för att be honom stänga av huvudkranen. Om inte, så kan Moa berätta allt om den.

05:50 ringde klockan och så bar det iväg. Det första vi fick se var två manliga "tuskers", som är elefanter med elfenben. De är i klar minoritet, så det kändes som en bra start.

På guppiga vägar åkte vi runt med Sudath och såg mängder med vattenbufflar, påfåglar och andra sällsynta fåglar. En mungo och en "green viper" (orm) lyckades vi också få syn på.

Kristoffers safari fulländades när vi fick syn på en apa, som efter att ha bjudits på en banan, våldgästade vår bil (som stod 20 meter från oss), slet av korken på en vattenflaska med tänder, hällde ut innehållet på Sussis säte och satte igång att lapa i sig vattnet. 

Som avslutning fick vi se en babyelefant med mamma och sannolikt moster. Och därmed var lyckan gjord för oss allihop.

Då vi bestämt oss för att stanna två nätter här, så fick vi förslaget från värdfamiljen att på eftermiddagen göra ett besök på ett "transit home" för elefanter. Här tar de hand om föräldralösa elefanter och andra elefanter som behöver få vård eller återhämta sig innan de släpps ut i parken. En elefant hade till och med fått en protes och kunde med den ta sig fram, trots att den tvingats amputera nedre halvan av ett bakben. De tog just nu hand om 40 elefanter som framöver skulle släppas fria.

Härnäst tar vi oss längre norröver mot Ella (Elle), som ligger högre och är svalare än Odawalawe.