Roadtrip från fjordar till bergen i Bodø

På plats i Trondheim fick vi äntligen sällskap av Moa på vårt Norgeäventyr. Trondheim är en charmig kuststad, med mycket av det gamla inbäddat i det moderna. Det vi föll för främst är ett område som påminner en del om Haga i Göteborg. Det mest karaktäristiska för staden är dock de färgglada husen på styltor som man ser från den gamla bron. På eftermiddagen hann vi med en tur i solsken, men under kvällen blev det bara ett kort varv då regnet började falla.

En rätt lång bilresa tog genom Norges mellersta och kanske minst spännande delar tog oss till Mosjøn. Det är ett lämpligt stopp halvvägs upp mot norr. Här blev det äntligen shortsväder under eftermiddagen och kvällen. Även här är det charmiga, gamla hus som gäller och vi bodde själva i ett riktigt gammalt hus, där övervåningen var en lägenhet inredd med gamla, vackra möbler. Som att resa hundra år tillbaka i tiden, fast med Wi-fi och varmvatten i lägenheten.

Dag 2 regnade bort för oss, men vi fick mysa på ett café som var inrett med galet mycket gamla grejer.

Därefter var det dags för resan upp mot norr och Bodø. Det blev inga långa stopp, då det regnade under större delen av dagen. Vi tog ett snabbstopp vid Saltstraumen, som är ett område med otroligt starka tidvattenströmmar. Men vi tajmade nog rätt dåligt, då det inte var så imponerande när vi var där.

Dagen efter gav oss finare väder och vi begav oss mot Kjerringøy, som här och var i artiklar översätts till Bitch Island. I väntan på bilfärjan möttes vi av de här vyerna.

Vi tänkte oss först en stilla tur längs kusten, men lockades av Låtervatnet som var en enkel tur på 1,2 km. Det som inte framgick av info-skylten var hur blöt/lerig turen var eller att det bodde attackgetingar under bron eller att det var en hyfsad höjd vi skulle upp. Men trots två getingstick var vi hyfsat nöjda med turen.

Vi hann också med en sväng ner mot havet och vi insåg att vi nog skulle ha hållit fast vid den planen. Otroligt vackert med klippor, tång, stranden och de maffiga bergen som bakgrund.

Vi mötte sen upp Eva och Micke för en smaskig hamburgarmiddag inne i Bodø, så vi närmar oss fulltaligt resesällskap. Imorgon bär det av till Lofoten där Staffan och Christian också dyker upp framåt kvällen.

Från dunjacka till badkläder i Geiranger

Vi valde att ta Gamle Strynefjellsvegen när vi tog oss till Geiranger och det visade sig vara ett väldigt bra val. Vägen slingrar sig upp på fjället och det är lätt att förstå varför vägen öppnar först 1/7. Det måste vara en hyfsad utmaning att ploga upp den här vägen även så sent.

Vägen tog oss sen genom ett hissnande vackert fjällandskap, där det ibland såg som vi närmat oss Svalbardstrakter. Vi hade gott om tid och stannade vid typ varje lucka som fanns i vägrenen. Lunch blev det vid den ytterst lilla sjön på den andra bilden nedan och samtliga bilder är tagna max några minuters promenad från vägen.

Så småningom närmade vi oss Geiranger och stannade till vid Flydalsjuvet för att ta den klassiska Geirangerbilden. Vi valde att bo två km utanför Geiranger i Homlong, vilket var ett väldigt bra val. Det är knökat med folk i Geiranger som bor på camping eller kommer med de gigantiska kryssningsfartygen som anländer varje dag, men i lilla Homlong på andra sidan fjorden råder lugnet.

Första dagen såg det ut att bli halvrisigt väder, så vi gav oss ut på en vandring. Japp, så långt har det gått. Det blev mest ett strilande till och från, så valet var rätt. Vi bilade uppför Geirangers egen Trollstig vid namn Örnesvingen, ifrån vars topp man får en episk utsikt över fjorden åt olika håll.

Vi tog oss sen vidare upp på nästan 500 m höjd, innan själva vandringen började och i de här landskapet betyder det att det är vackert från första steget. Högst upp på Blåhornet får man en vy över flera fjordar samtidigt.

Vi tog oss ned till Kilstisætra farm där vi tog en välbehövlig lunch. När vi sen börjar vandra tillbaka längs sjön, så spricker det plötsligt upp och då finns ju bara en sak att göra. Ner i plurret!

Dag två tog vi en kortare, men er utmanande tur till Vesteråsfjellet och Løstad. Båda är utsiktsplatser över Geirangerfjorden. Den förstnämnda kan snudd på gå till i vanliga sneakers, men den andra krävdes en hyfsad ansträngning för att nå. Gillar man själva ansträngningen så rekommenderar vi bägge, men om utsikten är prio så rekommenderar vi att nöja sig med Vesteråsfjellet. Vyn nedan är från just den platsen. I finvädret passade vi såklart av att lägga till Geirangerfjorden på badlistan. 

Lite slitna var vi efter de två eskapaderna vi haft, så vi bestämde oss för att ta en fjordkryssning även här. Geirangerfjorden lockar en massa turister och den här turen gjorde det än mer förståeligt varför det är så. Vi tog färjan till Hellesylt och tillbaka, med tid för en fika.

För att undfly folkmassorna men fortfarande hålla oss kvar i fjordarna, tog vi en övernattning i Valldal. Då det inte är särskilt långt och den otroligt slingrande Trollstigen finns i krokarna, så tog vi den och ett lunchstopp i Åndalsnes före incheckningen. Vägen upp mot Trollstigen går genom en mäktigt dal upp mot höjderna där sedan Trollstigen tar en ner igen. Våra varmaste rekommendationer till att köra Trollstigen nedåt. Man får en fantastisk vy nedåt, men uppåt ser man mest bara vägen. Ovanför har norrmännen byggt utsiktsplatser där man ser hela Trollstigen nedåt. Det svindlar rätt fint när man står vid kanten på dessa utsiktsplatser.

Imorgon väntar längre tripp till Trondheim, där vi sammanstrålar med Moa!

Lovatnets smaragdgröna glaciärvatten

Nog för att vi bor med utsikt över en fjord, men hit kom vi främst för de smaragdgröna sjöarna som samlar upp vatten från glaciärerna. I Olden kommer kryssningsfartygen in nästan ett om dagen och med rejäla, brölande ljud säger de farväl. Trots detta och en stor mängd campingar i området, så det glest med folk även på de mest intressanta platserna.

Vårt första äventyr tog oss till Hjelle, som ligger vid Oppstrynsvatnet. Den lilla byn är känd för Gamlebutikken som serverar afternoon tea sedan 1800-talet. Gamlebutikken är det vita huset i den andra bilden nedan, så ni kan ana utsikten.

Härifrån kan man också ta sig 250 m rätt upp (och nån kilometer i sidled) till den gamla gården Segedahl. Den fungerar samtidigt som ett museum, där man får kliva in i 1800-talshuset. Det är en hyfsat brant stigning upp, men verkligen värt besväret.

Varma i kroppen var vi efter nedgången och just då klarnade vädret upp. Självklart kastar vi oss i det gröna vattnet, innan det blev afternoon tea. Stort tack till Sussis kollega, Yngvill, som bidragit med båda dessa tips och en del till nedan.

Dag två blev lite av en roadtrip i Lodalen längs med Lovatnet. Majestätiska berg på båda sidor ger fjordkänsla och det blev fotostopp, så fort det gick att stanna längs den smala vägen. Bl.a. promenerade vi runt i Bring seter, som består av en mängd gamla hus med grästak. Det blev också stopp vid glaciären Kjenndalsbreen och lunch på Kjenndalsstova (rekommenderas varmt) i närheten. Men vi väntar med glaciärbilder till något mäktigare. 

Vår tredje dag började rätt molnigt, men samtidigt alldeles vindstilla. Det här gjorde resan genom Oldendalen till något så vackert att ögonen smått tårades.

Längst in i dalen ligger glaciären Briksdalsbreen. Från parkeringen är det en delvis brant promenad, som tog oss en timme. Men när man möter 80-åringar som studsar eller stapplar ner, så är det ju bara att köra upp mungiporna och returnera deras käcka ”haj haj”. Och som vanligt är det värt att lägga tiden för att ta sig upp. Smältvattnet från glaciären bildar mängder med vattenfall och en sjö precis nedanför sig. Underbara molnformationer bildas också framför en på vägen upp och ned.

På vägen hem till stugan klarnade vädret plötsligt upp igen och vilka är vi att tacka nej till såna badtecken. Vi letade febrilt efter tänkbart badställe och slängde oss av vägen när Sussi såg ett volleybollnät nere vid vattnet. Det måste ju gå att bada där och visst…

Sista dagen här tog vi linbanan, Loen skylift, upp på berget Hoven. Med en minimal ansträngning tog vi oss runt den kortaste slingan på toppen och fick maximal utdelning vad gäller vyer. Visst betingar trippen upp 550 NOK per person, men det var väl investerade pengar.




Imorgon bär det av mot Geiranger.