Inte helt klassiskt julfirande i Malapasqua

Två timmar i kön genom tull och immigrationskontroll för de tre av oss som rest långt gjorde att vi timade riktigt bra med Moa på Cebu flygplats. Vi hade bokat hotell på gångavstånd från flygplatsen, men hann bli mer än regnfuktiga på den lilla biten. Det filippinska hotellet firade jul så det stod härliga till med båda guldgran och guldpepparkakshus.

Här sov vi bara denna natt innan vi tog iväg mot Malapasqua. För att komma hit tar man sig till Cebu, åker bil 3-4 timmar och slutligen båt i en halvtimme. Döm om vår förvåning när ön formligen kryllar av svenskar. Enligt K finns det dock fler hundar på ön, men det är en jämn match. Första kvällen tillbringades med kvällsdopp och middag längs ”strandpromenaden”.

Eftersom vi hört att vädret skulle försämras, så bokade vi dykning redan till dagen efter. K som kände av en förkylning fick dock inte följa med. En timme bort ligger Gato island, som erbjöd riktigt fin dykning. Med tanke på att det var 18 månader sedan vi dök, så gick det väldigt bra för oss allihop.

Kvällen gav en fin solnedgång och inte anade vi vad som väntade ett dygn bort. Längs stranden ligger en mängd båtar och ett antal hus kantar också stranden. Ännu fler, större båtar ligger normalt ute i bukten i väntan på dykturer och andra utflykter.

Julafton startade som vanligt med några julklappar från julstrumpan och fler än så blev det inte. Traditionsenligt blev det sen promenad, men i år kom vi till en fyr där ett enkelt drickaställe blev stoppet. På vägen hem drog regnet igång, men vi tog julbadet ändå.

Vädret blev värre och när vi skulle sprinta över till grannrestauranten, där julmiddagen skulle intas, så behövdes Moas hela utbud av regnponchos för att vi inte skulle anlända dyngsura. Amihan hade spikat upp playwoodskivor över alla fönster, så att vi skulle sitta torrt. En trevlig 3-timmarsmiddag inleddes på den italienska restauranten, medan vindar och regn bara tilltog. Vi insåg rätt snart att det var kraftigare än vad vi hade läst oss till att det skulle kunna bli. Ute i bukten syntes båtarna vaja betänkligt. Vid elvatiden hamnade vi i stormens öga och allt blev lugnt. De flesta passade på att ta sig hemåt. Det är nu vi upptäcker att vi inte har el eller vatten. Eller S+Js säng har väldigt mycket vatten, så vi får sova i ungdomars rum på två soffor. Tyfonen drar igång sin andra halva, vilket skapar den förstörelse ni kanske läst om.

Båtar hade skickats upp på land och kraschat fullständigt. Några hade kraschat in i de enkla hus som stod där och en hade hamnat uppe på piren. Mängder med hus och restauranter hade delvis förstörts. Det blev en omtumlande dag.

Sista dagen blir det lite snorkling och en promenad till öns norra sida. Väldigt fin solnedgång blir belöningen på vägen hem, innan en ny skur blöter ned oss.

Imorgon blir det en lång resdag, när vi tar oss vidare till Bohol.