Alla sällskap här har åtminstone en person som dyker och vi har träffat en fascinerande sällskap. Den kanske 55-åriga bastanta italienska divan som alltid skämtar med alla och som alltid lyckas vara kvar längst vid varje dyk. Det brittiska paret som bott i Dubai sedan 1995 och bara reser på dykresor. Dive mastern med en irländsk och en sydafrikansk förälder, född i Zambia och senare uppvuxen på Australine. Och framför allt ett sällskap malajer och taiwaneser. Vi samtalade mest med den malaysiske pappan och dottern. Pappan var enormt beläst och hade koll på indonesisk historia och folkstammar. Han berättade bland annat bakgrunden till varför Nederländerna bytte Manhattan mot en indonesisk ö, som britterna ägde...
En av de festligaste sakerna gällde dock en kinesisk modern (stads-)tradition. Efter varje bröllop väntar middagen. Alla gäster sitter på plats och väntar på bröllopsparet. Spotlighen tänds och in träder paret till tonerna av musik. Ta-da-daa-daaaa, ta-da-da-da-daaa. Som ni alla gissat är den vanligaste musiken fanfaren från vår svenska "The final countdown".
Det marina livet här är makalöst. Från dykbåten har vi sett grodfisk, snorklandes och dykandes har vi sett magiska korallandskap och under dyken har riktigt fula fiskar setts.
Det finns en liten befolkning på ön, men det är glest mellan människorna både dagtid och kvällstid. Inför solnedgången har vi haft lågvatten de första dagarna. Stillsamt att vandra ut bland de pölar som uppstår och fånga solnedgången.